Konflikthantering

Bäst är att ni pratar med barnen tillsammans. Anpassa samtalet efter barnens ålder och mognad. Förklara i lugn och ro att ni har valt att inte längre leva tillsammans – men att det inte påverkar er kärlek till barnen. Bekräfta att ni älskar dem och att ni kommer att göra allt för att barnen får det bra, trots förändringen. Berätta hur ni tänker kring vårdnad, boende och skola. Var ärliga om ni ännu inte vet exakt hur det kommer att bli. Försäkra barnen att de ska få information löpande så snart ni vet mer. Var beredd på att beskedet kan väcka alla typer av känslor, sorg, ilska men kanske också förväntan. Bekräfta att alla känslor är okej och att ni förstår att omställningen är stor för barnen. Öppna upp för att ni finns där om barnen har frågor och funderingar. Prata gärna med barnen om hur de kan berätta om separationen för kompisar.

Bris om stöd och råd för vuxna

Fundera på

Varför tror du att ditt barn inte litar på dig? Om barnet har uttryckt det, sätt er ner och prata. Fråga hur hen tänker och vad du kan göra för att få tillbaka barnets förtroende. Fundera även om det är något du själv gör eller säger som kan påverka ditt barns tillit. Ibland tror vi vuxna att barn inte vill berätta saker för oss för att de inte litar på oss, när det i stället handlar om att barnet inte vågar berätta.

Tips

Tillbringa mycket tid tillsammans, läs en bok eller titta på en film. Be ditt barn berätta hur hens favoritspel fungerar eller hur det går på träningen. Skaffa mer inblick i ditt barns vardag. Då underlättar du för barnet att anförtro sig till dig om hen vill. En relation bygger alltid på en bas av de positiva stunder man har tillsammans.

Bris om stöd och råd för vuxna

Det är alltid klokt att först fundera på om barnets grundläggande behov är tillgodosedda. Är barnet utsövd, mätt, och inte för kall eller varm? Försök därefter se bortom det som utlöste den starka känslan. Har det hänt något idag som hen vill berätta om? Det är klokt att alltid ställa sig frågan ”Vad handlar det här om egentligen?”. Ibland beror reaktionen helt enkelt på att barnet till exempel ramlat. Andra gånger kan en annan känsla ligga bakom reaktionen. En känsla som inte syns direkt. Utforska och försök ta reda på vad det handlar om utan att bli irriterad. Som vuxen behöver man även fundera kring hur relationerna ser ut inom familjen. Kanske ”gnället” handlar om att barnet behöver dig lite mer än vanligt just nu? Det kan till exempel handla om att en pedagog på förskolan har slutat eller att en nära kompis varit borta från förskolan/skolan ett par dagar. Nyckelorden är att utforska, visa intresse och ge trygghet och närhet. Ta en ”time in”, var nära och tillsammans med ditt barn i stället för att skicka in barnet själv på ett rum, en så kallad ”time out”.

Bris om stöd och råd för vuxna

Genom att umgås mycket med barnet. Gör saker tillsammans – lek, spela spel, läs, ta promenader eller cykla. Vad som helst som ditt barn tycker om och som inte är förknippat med krav och måsten. Forskning visar att så lite som en kvart om dagen av ostörd tid med ditt barn, stärker relationen. Då vet barnet att ni har tid att vara tillsammans en stund varje dag. Barnet kommer att känna sig sedd och bli mer villig att samarbeta, även i de stunder då ni är oense. Er relation får en stark grund att stå på. Det är också viktigt att vara stabil och förutsägbar som förälder. Då vet ditt barn att du alltid finns där om hen behöver dig, för samtal, tröst eller bekräftelse. Som vuxna behöver vi alltid vara större, starkare, klokare och snälla. När det går, följer vi våra barns behov. Och när det krävs, tar vi ansvar och bestämmer.

Bris om stöd och råd för vuxna

På kommunen finns något som kallas socialtjänst (i Åtvidaberg heter det Individ och familjeomsorg). Socialtjänsten följer socialtjänstlagen som handlar om vilka rättigheter du har till socialbidrag, vård och omsorg. Om du har ekonomiska problem och inte kan försörja dig själv kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. En handläggare kommer att hjälpa dig med dessa frågor.

Barn knyter an till, blir trygga med vuxna i sin närhet, oftast starkare till en person i taget. Ett exempel på det är när vi upplever ett barn extra mammigt eller pappigt. Samma sak gäller alltså på förskolan. När barnets tryggaste person (vårdnadshavaren) säger hejdå, kan det först bli förtvivlat. Men när den personen försvinner runt hörnet, kan en pedagog barnet knutit an till att fungera som ersättare. Svåra lämningar behöver inte vara oroande i sig. Inte heller ett tecken på att barnet inte trivs på förskolan. Och även om allt man vill är att stanna kvar tills barnet slutat gråta, så är det inte nödvändigtvis dåligt att ibland ha lite separationsångest. Självklart ska det ”tränas” på ett bra sätt men om vi lär dem hantera stress i små doser i barndomen kan det ha en ”vaccinerande” effekt på den psykiska hälsan senare i livet.

På kommunen finns något som kallas socialtjänst (i Åtvidaberg heter det Individ och familjeomsorg). Socialtjänsten följer socialtjänstlagen som handlar om vilka rättigheter du har till socialbidrag, vård och omsorg. Om du har ekonomiska problem och inte kan försörja dig själv kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. En handläggare hjälper dig med dessa frågor.
Kommunen om ekonomi och försörjning

Råd och stöd till dig som behöver stöd och hjälp i olika livssituationer. Du kan rådfråga om saker som kan kännas svårt att prata om med någon du känner. Det kan till exempel handla om frågor och funderingar i din föräldraroll, att hantera konflikter, hjälp med att göra en förändring i livet.
Kommunens rådgivning och samtalsstöd

Om du är orolig att ett barn eller en ungdom på något vis far illa ska du vända dig till individ- och familjeomsorgens (IFO) mottagningsfunktion.
Kommunen om misstanke om barn som far illa