Skydda sig mot brott

Att ta, ha eller dela nakenbilder på barn är något som ökar eftersom många sociala medier och spel gör det enkelt. Men det kan även vara brottsligt. Här finns information och råd till dig som är vuxen.

Allt fler unga är med om att någon ber dem om en nakenbild, och kanske har man också skickat bilder i förtroende. Sådana bilder kan förr eller senare spridas vidare. När det händer finns risk att både begå eller utsättas för brott.

Råd om hur du kan prata med barnet

• Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet.
• Ta reda på vilka appar, sociala medier och spel barnet använder och prata om dem tillsammans med barnet. Se även till att barnen uppger sin riktiga ålder vid registrering. Många appar har skapat spärrar för tillgänglighet baserat på användarens ålder.
• Prata med barnet om riskerna med att skicka nakenbilder till någon. Man vet aldrig vad som händer med bilderna i framtiden.
• Berätta för barnet att någon som ber om nakenbilder kan begå ett brott. Det kan göra det lättare för barnet att säga nej.
• Om barnet har varit med om något, visa att du finns där och inte kommer straffa barnet genom att förbjuda barnet att använda nätet eller liknande.
• Kom ihåg att vara tydlig med att det aldrig är barnets fel om det blir utsatt. Ansvaret ligger alltid på den som begår brottet.
• Det är också viktigt att komma ihåg är att ens barn dels kan vara utsatt men också vara den som utsätter eller möjliggör.

Så kan du underlätta samtalet med barnet om nätet

• Berätta om egna erfarenheter från nätet.
• Berätta att du hjälper dem vad som än händer, alla tider på dygnet och det gäller även på nätet.
• Skapa tid för pauser från sociala medier, har det hänt något där så kan det vara viktigt att få lite distans till händelsen. Det behöver inte betyda begränsad skärmtid, utan att det finns stunder i hemmet när ni inte har mobilerna.
• En del tycker det är lättare att skriva än att prata. Prova att chatta med barnet.

Polisanmäl så fort som möjligt

Polisen vill att alla sexualbrott mot barn på nätet ska anmälas. Du behöver inte själv veta om det är ett brott, det vet dem. Ta kontakt med polisen och låt dem göra en bedömning.

Det är viktigt att ni sparar så mycket som möjligt som har koppling till händelsen. Polisanmäl så snabbt som möjligt eftersom digitala spår kan försvinna annars. Din anmälan kan också hindra att fler blir utsatta.

Så anmäler ni

• Anmäl så fort som möjligt genom att ringa 114 14 eller gå till en polisstation.
• Anmäl även om ni bara har ett alias eller användarnamn på en person.
• Spara alla detaljer som ni har om personen och händelsen. Hjälp barnet att spara användarnamn, konto och meddelanden med personen och ta även skärmdumpar på chatten.

Polisen om nakenbilder

Många spelbolag erbjuder vadhållning på e-sport och det har blivit vanligt bland tonåringar. Många sociala plattformar där man tittar på andra som spelar har också kasinostreaming som kan locka till spel. Det kan vara ett första steg in i ett spelberoende.

TV-, mobil- och dataspel kan ha inslag som påminner om eller har en koppling till spel om pengar, så kallade lootlådor. Lootlådor är olika digitala föremål som vapen eller utrustningar som man i flera fall kan köpa för riktiga pengar där det sedan sker ett lotteri­liknande moment med chans att vinna diverse innehåll till spelet. Då många barn och ungdomar spelar dataspel blir de tidigt introducerade till spel och lotteri, och det finns flera fall där minderåriga har fastnat i vad man kan klassificera som ett spelberoende.

Sveriges Riksdag om åtgärder mot lootlådor och andra lotteriliknande moment inom dataspel

Säkerhetstips du kan ge till barn

• Man ska inte tala om sitt namn och sin adress för okända personer.
• Man ska vara försiktig med vad man lägger upp på nätet.
• En person på en chatt kan vara någon annan än den utger sig för att vara.
• Berätta för en förälder eller annan vuxen om du lär känna en ny person på nätet.

Säkerhetskollens guider om barns säkerhet online

Näthat sker ofta i sociala medier eller via e-post. Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den.

Vad är näthat?

Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller utsätter någon annan person för hot via Internet, till exempel sociala medier eller e-post.

Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den.

Vissa meddelanden och inlägg kan kännas jobbiga, kränkande och hotfulla, utan att de är olagliga. Allt är inte brottsligt. Men upplever du att hotet kan bli verklighet och du känner dig rädd, eller om det handlar om allvarliga kränkningar, ska du göra en polisanmälan.

Näthat drabbar inte bara barn och ungdomar utan även vuxna och kända personer.

Var går gränsen?

Vet du om att det kan vara ett brott att publicera filmer och bilder på nätet? Det beror såklart på vad de föreställer. Om du sprider allvarligt kränkande bilder eller filmer om någon, eller sprider ett rykte, kan det vara ett brott som kallas förtal. Det gäller oavsett om det är sant eller inte.

Vad som är brottsligt och inte brottsligt är inte alltid så enkelt.

• Om man skriver något hotfullt till någon som tror att det är allvarligt menat, blir rädd och polisanmäler kan det vara ett olaga hot. Om man skriver något hotfullt till någon som inte alls tar det på allvar anses det förmodligen inte vara ett olaga hot. Samma sak skulle gälla om man sagt samma saker direkt till personen, ansikte mot ansikte.
• Om man skriver på nätet att någon är en hora kan det vara förtal, eftersom det är något man skriver för att få andra att tycka illa om någon.
• Om man skriver att någon från skolan är tjock och ful är det förmodligen inget brott, eftersom lagstiftaren har bestämt att det är viktigt att folk får säga vad de tycker. Det kallas yttrandefrihet. Men om man gör det flera gånger eller om man skriver att han är äcklig för att han är bög kan det vara förolämpning. Det gäller särskilt om man skriver något dumt om någons hudfärg, kön eller sexuella läggning.
• Om man fotar någon i duschen kan det vara kränkande fotografering. Då behöver man inte ens lägga ut bilden på nätet för att det ska vara brottsligt. Om man gör det också kan det också vara ett brott.
• Om du delar känsliga bilder eller videos på någon annan, till exempel nakenbilder eller bilder på någon i en utsatt situation, begår du troligen ett brott.
• Om man bombarderar någon med sms när personen har sagt att de inte vill ha någon kontakt kan trakasseriet vara ett ofredande. Det gäller oavsett vad man skriver i sms:en, de behöver inte ens vara otrevliga.

Tänk på vad du själv gör på nätet

• Skriv aldrig något hotfullt, elakt eller kränkande. Den som läser kan bli rädd och ledsen. Det kan också vara ett brott. Även om du skojar är det lätt att andra kan missförstå dig. Tänk på hur du skulle uppfatta din kommentar om någon skrivit så till dig.
• Ibland är det enklare att skriva något elakt eller kränkande på nätet än att säga det direkt till en person. Skriv inget på nätet som du inte skulle säga till någon i skolan. En stor skillnad mot att säga något högt och att lägga ut det på nätet är att det kan få en oväntad och mycket stor spridning där.
• Bilder försvinner aldrig från nätet. En bild som du lagt upp kan lätt kopieras och spridas och man vet aldrig hur andra kan använda den. Lägg inte upp bilder du inte kan stå för. Det är svårt att veta innan hur mycket en bild kommer att spridas.
• Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den.

Har du varit med om något jobbigt?

Om man är utsatt för något som känns riktigt jobbigt, till exempel att en bild som visar en i en privat situation som man inte vill att andra ska se eller att någon sprider allvarliga rykten, ska man polisanmäla det.

Det är viktigt. Även om förövaren ibland kan få den utsatta att känna sig dum.
Om man vill kan man prata med en vuxen som man litar på, till exempel en förälder eller en skolsyster. Man kan också ringa till BRIS.

Det är bra om man anmäler till polisen ganska snabbt och att man inte raderar mejlet eller chatthistoriken – utan till och med tar en skärmkopia som man kan visa polisen och som de kan använda som bevis. Det ska du tänka på när du vill göra en polisanmälan. Om man inte anmäler kanske förövaren fortsätter göra brott – mot dig eller någon annan.

Det kan vara svårt att själv veta om det som hänt är ett brott. Då kan man kontakta polisen och fråga dem eller anmäla för säkerhets skull. Om någon skrivit något elakt om en kan man be dem, på ett trevligt sätt, att ta bort det.

Om man är med om ett brott som händer just nu ska man alltid ringa till polisen på telefonnummer 112.

Kriminella nätverk exploaterar barn för sina syften, vilket är ett brott. Här berättar vi om varningssignalerna du som vuxen ska se upp med och hur det går till när kriminella utnyttjar barn.

Polisen - Så rekryteras barn och unga in i kriminalitet

Polisen - Så rekryterar kriminella dig som ung

Varningstecken

Var uppmärksam på om barnet:

• Ändrar attityd, döljer saker eller börjar ljuga.
• Börjar umgås med äldre ungdomar eller vuxna.
• Swishar pengar eller har mer egna pengar än förut.
• Kommer hem med dyra saker och kläder, skaffar ytterligare en mobil.
• Har nya värderingar.

Till dig som är förälder eller närstående

Du är inte ensam om din oro. Prata med andra vuxna i din närhet och var öppen för att ta emot stöd och hjälp. Som förälder är du nästan alltid en av de viktigaste personerna i barnets liv. Så är det även om barnet eller tonåringen inte svarar på tilltal eller om ni bråkar om det mesta. Visa att du finns där, vad som än händer. Fortsätt att ställa frågor och lyssna, och säga som det är. Det finns en falsk bild att kriminalitet är vägen till ett lyckat liv. Det är helt fel. De kriminella lurar barnen i syfte att utnyttja dem.

Stöd från kommun och region

Alla kommuner och regioner erbjuder stöd till familjer även om det kan se lite olika ut i landet. Är du orolig, vänta inte med att söka hjälp. Sök hellre en gång för mycket än en för lite.

Gängsnacket - en guide för viktiga vuxna

Foldern Gängsnacket riktar sig till föräldrar och andra vuxna om hur kriminella gäng rekryterar barn. Länsstyrelserna och polisen har tagit fram denna folder efter önskemål från flera kommuner och stadsdelar. Den lyfter bland annat vilka varningstecken man bör vara vaksam på och vilket stöd som finns i samhället om man känner oro för ett barn.

Gängsnacket - En guide för föräldrar och andra viktiga vuxna (folder på svenska) Pdf, 989 kB.

Andra språk

Foldern är översatt till nio språk (engelska, arabiska, centralkurdiska (sorani), franska, persiska (farsi), somaliska, spanska, tigrinska och turkiska).

Språkversioner, på Länsstyrelsens webbplats